Sorgens åker och Alkmene

Berättelserna Sorgens åker och Alkmene ingår i samlingen Vintersagor, som utkom 1942 under den tyska ockupationen av Danmark. Den gavs ut i Sverige och England samma år och året efter i USA, där den blev vald till ”Book-of-the-Month”, precis som Blixens två tidigare böcker. Sorgens åker filmatiserades 1986 av Danmarks Radio.

I Sorgens åker får en äldre feodal herre besök av sin unga framstegsvänliga brorson Adam, som efter nio års vistelse i England är präglad av tidens nya individualistiska och humanistiska strömningar. Godsägarens son, som skulle ha fört vidare släkten, är död och den gamle mannen har senare gift sig med sonens unga förlovade, i hopp om att säkra sig en arvinge för att upprätthålla den feodala ordningen, dock hittills utan resultat.

Under Adams besök ger godsägaren en fattig bondkvinna möjlighet att rädda sin son, som är anklagad för att ha bränt ner en lada. Om hon från soluppgången till solnedgången kan skörda godsägarens rågfält helt själv, kommer godsägaren låta sonen gå fri. Adam skäms över farbrorns tyranniska påfund och det uppstår en rad diskussioner mellan godsägaren och Adam, där gammaldags feodalistiskt tänkande sätts gentemot liberalistisk frihet och mänskliga rättigheter, individualismen gentemot öde och dygd gentemot makt. Namnet Sorgens åker hänvisar till berättelsens dramatiska avslut.

"Sorgens åker är den mest minnesvärda prosakonsten, som har skrivits på danska under de senaste åren.” – Hans Brix, Karen Blixens Eventyr

”På en och samma gång som en tidsbild av felfri skönhet, ideologisk polemik och skildring av tidlöst lidande och självuppoffring är den enastående i vår diktning.” – Ole Wivel, Karen Blixen

I Alkmene möter vi den sexåriga flickan Alkmene, som adopteras av ett barnlöst prästpar. Men den fantasifulla och levnadsglada flickan blir trots adoptivföräldrarnas kärlek långsamt krossad av en puritansk pliktmoral, som står i konflikt med hennes naturliga förmågor och anlag. Godsägarsonen Vilhelm, som är historiens berättare, är den enda hon känner sig förtrolig med och förstådd av. Men fastän välmenande, är Vilhelm för vek och handlingsförlamad och förstår för sent att Alkmenes utveckling hotas, och han bär indirekt skulden för att hon förspiller sitt liv.