Inte en enda tår fäller Louise Sörenstam, född Granström, när hon ser sin makes kista sänkas ner i Roslagens karga jord en oktobermorgon. Egentligen var det tulpanlökar hon hade tänkt få ner i jorden denna dag, men så blev det nu inte. Livet ville annorlunda.
Trettiofem års äktenskap är till ända och Louise vågar äntligen drömma om att börja om på nytt, återuppta sina konststudier och skapa sig ett eget liv. Hon har varit en mycket lojal och trogen hustru som levt för sina döttrar och översett med maken Konrads vidlyftiga leverne. Konrad var tyvärr en man med mycket rymligt samvete och det dröjer inte länge förrän Louise upptäcker att det enda hon ärvt efter sin make är en härva av skulder och ekonomiska oegentligheter.
När lokal— och kvällspressen får nys om Konrads affärer blir Louise dess villebråd och hon försöker komma undan den oönskade uppmärksamheten genom att fly till sin syster Carina i Sydfrankrike. Carina lämnade tidigt barndomens Roslagen för en framgångsrik modellkarriär i Paris och har numera dragit sig tillbaka till i den lilla medelhavsbyn Sainte Marie-sur-Mer. Systrarna Granström har inte hållit kontakten med varandra och deras återförening blir allt annat än hjärtlig. Den påtvingade samvaron gör att hemligheter, minnen och ouppklarade konflikter kommer upp till ytan.
Vistelsen i Sainte-Marie-sur-Mer ger Louise tid att rannsaka sitt liv med Konrad och sin relation till Carina. Varför har Carina alltid varit så avvisande emot henne och varför satte inte Louise sig in i sin mans affärer mer? Louise lär också känna den svenske frilansjournalisten Boj som ger henne all den uppmärksamhet hon längtar efter men aldrig tidigare fått av Konrad. Hon får allt svårare att stå emot Bojs närmanden, men vad vill han henne egentligen?
När allt ställs på sin spets för Louise har hon att välja mellan hämnd eller förlåtelse.
