«Konsuln tryckte fast en monokel i vänstra ögat, och gav honom en sarkastisk blick *de haust en bas.* Det var inte första gången han märkte att det fördes ett slags guerillakrig i hemmet mot dess naturlige chef. Och nu vädrade han en sammansvärjning i luften.»
«-Jaså du känner inte igen mig — nå det är väl inte så underligt — men om jag säger namnet Johan Nilsson…
Och han räckte fram båda händerna, som att han väntade sig att advokaten skulle gripa dem i återseendets glädje. Något sådant inträffade emellertid inte. Det gick en skiftning över advokatens anlete, men den liknade snarare en molnskugga än ett solflöde.»
«Låt varna dig medans det är tid, istället för att rusa i fördärvet som en bild höna. Kom ihåg hur det gick för Nelly som fick tvillingar. Hur ska det då gå för dig som är mycket naivare och lättare att lura än hon!
-Det blir väl trillingar, sade Beata mycket lågt.»
I Denna samling noveller av Artur Möller följer vi flera människoöden från tidigt 1900-tal. Med sin skarpa men humoristiska penna skapar Möller både allvar och komik.
Artur Möller (1883–1940) var en svensk författare. Möller skrev allt från kåserier till romaner, och han blev speciellt hyllad för sin själfulla lyrik. Hans verk skildrar med unik träffsäkerhet den borgerliga miljö som han själv levde i.
